Recap.

Jag vet att jag inte skrivit på länge, men det betyder inte att det inte hänt massor! Jag har varit dålig på att uppdatera, jag vet, men så snart jag har en kväll för mig själv så ska jag berätta om de senaste dagarna. Kaka på besök, drinkkväll, filmkväll, ny vän, massa jobb, sjuk, frisk igen, shopping, matförgiftning, firande av det kinesiska nyåret "metalltigern"...

Nu måste jag sova, var uppe hela natten och kräktes (jävla land som säljer dålig kalkon i affären), är helt slut. Sen kommer Malena imorgon, ska bli så kul!

Så oroa er inte för mig, jag mår bra trots att jag inte skrivit här eller hört av mig. Och tappa inte vanan att läsa bloggen, det är lika underbart roligt varje gång man får en kommentar och man inser att ens liv inte går obemärkt förbi.

Stor kram till er alla

Lite sjuk

Jag har gått och blivit lite sjuk... Gick hem tidigt (17:30) från jobbet igår och var hur hängig som helst. Frös och frossade i natt så jag sjukanmälde mig idag. Har sovit praktiskt taget hela dagen och nu mår jag faktiskt bättre. Ingen feber och nästan ingen huvudvärk kvar. Går nog till jobbet imorgon.

Usch jag hatar den där känslan av dåligt samvete man får när man är sjukanmäld trots att man inte är döende. Jag vet ju egentligen att man inte ska jobba när man är krasslig, för då kan man bli riktigt sjuk och borta mycket längre. Eller att man inte ska riskera att smitta sina kollegor, även om man själv anser sig vara kapabel att jobba. Båda scenarier kostar företaget mycket mer än om jag är hemma ett par dar.

Men ändå är man så där dumlojal och känner sig som en skolkare så fort man är hemma med något mindre än lunginflammation. Fast å andra sidan så kan jag ju gå till läkaren och be om antibiotika. Är man sjuk nog att äta penicillin så är man sjuk nog att vara hemma. Synd bara att i det här landet får man penicillin bara man nyser. De tittar inte ens en i halsen ibland innan de säger "halsfluss!" och skriver ut medicin. Tro fan de har problem med at folk har blivit motståndskraftiga mot antibiotika.

Men nej, jag går nog inte läkaren. Jag går nog till jobbet i alla fall.

Vår i luften!

Det har varit en ganska lugn helg. Med tanke på att jag jobbar jämt så slits jag lite mellan längtan efter att tillbringa hela helgen i soffan och panik över att jag inte är ute och gör mer saker. Men den här helgen blev lite av varje.

På fredagar har jobbet vad de kallar The View vilket innebär någon slags inhouse after work. Det serverar lite enklare snacks och öl,vin och cava. De sätter upp allt i en konferensrum och kopplar in Spotify på storskärmen. I vanliga fall är där ganska mycket folk i kanske en timme, sen droppar folk av för att göra egna saker. Ibland stannar några kvar lite längre och blir lite lulliga. I fredags var jag där i 5 timmar! Vi kom liksom aldrig iväg. Och med tanke på att vi hade varit ute på torsdagen efter ishallen så var det otroligt. En kort sväng på stan blev det, men sen gav jag mig. Då var jag trött!

På lördagen strålade solen och det var underbart vårväder! Jag gick på stan och shoppade, mötte upp Mike från Handels som var i Bcn för jobb och tog en eftermiddagsöl och sen gick jag ut på middag med Joch och två av hans vänner. Det var en lite knepig restaurang, jag tror den var etiopisk. Man satt nästan på golvet och åt med händerna. All mat serverades i små högar på ett stort fat och sen fick alla äta bäst man kunde utan bestick. Jag blev så ställd så jag glömde att ta foto. Sen gick vi och lyssnade på ett livespelning i en liten bar och drack några öl. Totalt blev det en lugn kväll, kanske till kl 2.

Söndagen tillbringar jag i soffan trots att solen skiner. Jag mår inte så bra, känner mig trött och frusen och hängig. Tror inte att det har att göra med festande, känns mer som förkylning. Men man vet ju aldrig. Jag kanske inte klarar att gå ut 3 dar i rad längre, trots att det var lugna utgångar. Man är ju inte 20 längre.. =)

Team event

Då retention group lyckades uppnå så fantastiska siffror under julkvartalet (dunkar mig själv lite på ryggen) så fick vi loss en ganska generös budget för att gå ut och fira. Eftersom marketing människorna inte kunde ha klarat det utan designers och analytiker så bjöd vi med deras team också (under visst knorrande från vissa medlemmar som inte ville dela...)

Röstning fick avgöra - vi skulle åka skridskor på en torsdag. Och inte alls till min häpnad, sa chefen åt mig att organisera kvällen. Det tog inte lång tid innan jag blev lekledare här heller, precis som jag var hemma. Det är ju lite svårt att arrangera ett event i en stad där man inte känner till nånting, men med lite tips från mina kollegor gick det bra.

Vi hade en jättetrevlig eftermiddag och kväll, med en buss som hämtade oss på kontoret och körde oss till ishallen. Sen åkte vi till centrum och åt middag på en trevlig restaurang, vilket efterföljdes av drinkar. Natten slutade vid halv två, jag var inte så lite trött när jag kom till jobbet morgonen efter. Kulturen här är verkligen annorlunda när det kommer till sovbeteende. Man äter middag vid 22 på vardagar så man kommer i säng sent - och man går ut och dricker drinkar mitt i veckan och går till jobbet som om inget hade hänt. Jag är liksom den enda som beklagar mig över sömnbrist och baksmälla och som ser ut som ett vrak - alla andra kör på som vanligt.

Jag antar att jag antingen vänjer mig eller blir smått psykotisk av sömnbrist...

Kollegorna visar upp sig.

Trots att jag inte åkt skridskor sen jag var barn så visade det sig att det var som att cykla. Det satt kvar nånstans i bakhuvudet. Men Silvie var trots allt lite graciösare än vad jag var.

Alfonso och jag tävlade om vem som kunde åka snabbast. Jag vann när han brakade in i sargen - ingen av oss visste hur man skulle stanna.

Så här trött i fötterna blir man.

Trötta men nöjda på middagen.

Marta och jag har samma hårfärg tydligen.

Chefen höll tal vid middagen där han pratade om försäljningssiffror, mm. Sen tackade han mig för att jag organiserat alltihop, gav mig en flaska cava och alla applåderade!

Dansa bör man annars dör man!

En vanlig vecka

Jag vet att jag inte skrivit på länge. Den enkla anledningen är att det inte hänt så mycket den senaste veckan. Det har varit jobb, jobb, jobb. Sena kvällar, helgarbete - tydligen normalt för januari enligt mina kollegor. Men man ska inte klaga, jag har ju i alla fall ett jobb som utmanar och pushar mig. Inte så fy skam...

Men jag hade faktiskt en jättetrevlig lördag. Efter att kört lite lådor till mäklarfirman och tvättat bilen så körde jag till La Maquinista, ett stort köpcentrum i utkanten av stan, där jag mötte upp Annika och Ulrika och gick och shoppade. Tre klänningar och ett par skor - för att fira att jag nu har någon att bo med som hjälper till med hyran.

Och på tal om Maria, så är hon hur trevlig som helst. Vi kommer mycket bra överens, verkar ha samma sätt att leva och vi har lätt för att prata. Dessutom är hon så lätt att ha att göra med så ingenting blir något problem. Båda är flexibla, ordningsamma men inte pedantiska, jobbar mycket och förfäras över den spanska ineffektiviteten. Det kommer nog att bli riktigt riktigt bra det här!

Sen igår var jag på IKEA med en kollega efter jobbet. Efter 7 felkörningar och några meter i fel riktning på en enkelriktad väg (vad har spanjorerna emot skyltning?) så hittade vi IKEA i Badalona och fick handlat lite av allt möjligt. Galgar, ljus, kaviar, knäckebröd, skorpor och havrekakor. Kanske inte det mest nödvändiga men det är ju det man gör på IKEA.

Men jag lyckadas i alla fall hålla mig ifrån att köpa godis! Stolt var jag igår när jag kom hem utan vare sig Dajm eller Marabou! Och ångrar mig bittert gör jag idag...